Margaretha, rödvin och Treo Comp.

När Margaretha Krook klev på bussen så satt jag redan där.
Hon var nog egentligen inte så stor men hennes enorma päls och pälsmössa fick henne att uppta nästan hela mittgången.
Hennes blick verkade en aning berusad eller också var det min egen berusade blick som fick mig att tro det.
Kvällen före hade jag med stor tur och lite skicklighet lyckats fly från lagens långa arm och hamnat i Skoghall. Av alla jävla ställen.
I ett försök att glömma gårdagen så hade denna dag fått starta med en riklig mängd rödvin spetsat med Treo Comp, som senare visade sig vara en mindre lyckad kombination.

- God morgon min sköna, sa jag till Margaretha när hon närmade sig.
- Här finns det plats för en vacker dam.

Blicken hon gav mig var inte av denna världen. Den var svart. Den var hård och den
sa till mig att hålla käften.
Hon fortsatte bakåt i bussen utan att säga ett ljud och jag höll käften.
Var så säker.

Jag var sjutton. Jag var full och jag hade på mig en turkos skjorta som
Jerry Nolan hade skrivit på.
Livet var trots allt ganska hyfsat.